onsdag 5 september 2012

(S)kattefinansierad non-profit välfärd


Den svenska välfärden har de senaste årtiondena allt mer privatiserats och kommersialiserats. Argumenten för det har varit förhoppningar om en ökad mångfald och högre kvalitet till lägre kostnad. I dag kan vi konstatera att utfallet blev ett annat.

En stor och växande andel av de privata välfärdstjänsterna utförs av vinstsyftande bolag. Förväntningar om att privatiseringarna framför allt skulle gynna idéburna och kooperativa alternativ besannades aldrig. De har i stället trängts undan.

Löftet om högre kvalitet till en lägre kostnad har inte heller infrias. Tvärtom visar internationella studier på en något lägre kvalitet, men betydligt sämre kostnadseffektivitet hos vinstdrivna sjukhus och vårdhem, än motsvarande inrättningar utan avkastningskrav.

Personaltätheten är lägre i privata omsorgs- och utbildningsföretag än i den offentliga vården och skolan. Utbildningsväsendet brottas med segregation och betygsinflation till följd av en allt hårdare konkurrens om elevernas skolpeng.

Via banklån, aktieägarlån och räntesnurror förvandlas nu skattemedel avsedda för skola, vård och omsorg till privata vinster som inte sällan placeras i välfärdskoncernernas säten i skatteparadis.

Sammanfattningsvis leder vinstdrift bort från målet om en välfärd med hög kvalitet som fördelas efter behov. Den motverkar kostnadseffektivitet och transparens. Om detta är allt fler, experter som politiker, överens. Frågan handlar därför inte längre om värdet av en vinstfri välfärd utan om hur vi når dit.

Ett självklart sätt vore att rikta skattefinansiering enbart till de verksamheter och eldsjälar som har ett primärt engagemang i välfärden, det vill säga till aktörer, offentliga som privata, utan vinstkrav.

En sådan reform bör genomföras över tid. Exempelvis ska de upphandlingsavtal som nu är i bruk gälla tills de löper ut. Men därefter ska eventuella nya entreprenader följa modellen. På så vis ges utrymme till ombildning från vinstsyftande företagsformer till exempelvis kooperativ eller idéburna föreningar som fortsatt ska vara berättigade till offentlig finansiering. Däremot kommer de företag som vill uppbära vinst från välfärdsverksamheter själva att få ansvara för sina intäkter.

Förslaget är i linje med S-kongressens beslut från 2009 om att ge ideella, kooperativa och andra sammanslutningar utan vinstsyfte goda möjligheter att medverka i välfärden utifrån sina unika förutsättningar och utan att tvingas att konkurrera med internationella vårdkoncerner. Samtidigt garanterar den Stefan Löfvens målsättning från tidigare i år om att ”varenda skattekrona ska användas till det den är avsedd för”.

Naturligtvis är inte vinstfrihet det enda som krävs för en bättre välfärd – meddelarfrihet, ersättningssystem med tydligare behovsprägel, och högre och mer specifika kvalitetskrav är bara några exempel på andra, välbehövliga reformer. Men det är ett viktigt steg på vägen.

En välfärd utan profit vinner vi alla på.

Daniel Wolski, styrelseföreträdare Socialdemokraterna i Malmö

Daniel Johansson, förbundsstyrelseledamot Socialdemokratiska studentförbundet


2 kommentarer:

  1. En intressant aspekt av vinstfrågan i välfärden är den linje som moderaterna väljer att hålla i frågan. Idag ger t.ex Kinberg Batra i dagens samhälle (http://www.dagenssamhalle.se/debatt/socialdemokraternas-vinstvelande-hotar-jobben-3365?vote=1#roster) sken av att ett vinstförbud skulle "hota jobb". Men under förutsättningen att vårt behov av skola, omsorg och dylika välfärdstjänster är konstant oberoende av driftsform och att de offentliga utöverna har fler anställda per klient, borde det rimligen vara tvärtom.

    Icke vinstdrivande utövare hos vilka alla resurser går till verksamhet, borde ha råd med fler anställda. Att de offentligt drivna utövarna har fler anställda per klient styrker detta påstående.

    Alltså, vinstdrivande utöverare inom välfärdssektorn, hotar både jobb och kvalitet. De som arbetar inom denna sektor behöver inte alls vara oroliga för ett vinstförbud eftersom välfärdsektorn som helhet snarare skulle växa om vinst förbjöds. Möjligen skulle de behöva byta jobb eller arbetsgivare om deras nuvarande arbetsgivare inte tycker att det är tillräckligt lönsamt att fortsätta med verksamheten.

    SvaraRadera