tisdag 14 februari 2012

Skolvalet innebär sänkt likvärdighet och sänkta kunskaper



"Valfriheten i välfärden är mycket värdefull och har kommit för att stanna. Möjligheten att välja till exempel skola eller hemtjänst har förbättrat vardagen för många människor, och mångfalden har inneburit att nya idéer kunnat växa sig starka och förbättra kvaliteten i både offentlig och privat verksamhet."

Så skriver socialdemokraternas skolpolitiske talesperson Mikael Damberg tillsammans med Lena Hallengren i dagens Aftonbladet. Innan vi går in på problematiken med ovanstående argumentation måste betonas om vikten av att en socialdemokratisk skolpolitisk talesperson förhåller sig ajour med forskning liksom har för avsikt att skapa likvärdighet bland elever i skolan. 

PISA(Programme for International Student Assessment) är ett OECD-initiativ som syftar till att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att få elever rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersök elevernas förmågor inom tre basområden: matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I den senaste publikationen som tyvärr inte fått särskilt stor uppmärksamhet från politiken i Sverige slås följande slutsatser fast:

*Skolsystem där elever differentieras tidigt till olika studieprogram uppvisar lägre grad av likvärdighet men uppvisar inte högre genomsnittliga resultat jämfört med länder där differentieringen av elever sker i senare skolår.

*Länder med högre grad av konkurrens mellan skolor och elever uppvisar inte högre resultat. Däremot innebär högre grad av konkurrens mellan skolor att likvärdigheten påverkas negativt genom högre grad av segregation.

*Elever i fristående skolor (privata skolor i vissa länder) presterar bättre än elever i icke fristående skolor men när hänsyn tas till att elever i fristående skolor i genomsnitt har en mer fördelaktig socioekonomisk bakgrund försvinner resultatskillnaderna. Detta mönster gäller både i OECD i genomsnitt och i Sverige.

*Skillnaderna mellan skolors resultat har ökat kraftigt, även om de fortfarande är förhållandevis låga i ett internationellt perspektiv. Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numera till och med högre än OECD-genomsnittet. Den totala variationen i elevers resultat har också ökat, det vill säga skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är dessutom större än i ett genomsnittligt OECD-land.

*Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.

På punkt efter punkt visar med andra ord grundad och internationellt erkänd forskning att Damberg och Hallengren är på mycket hal is när de hävdar att den differentiserade, privatiserade och avreglerade skolan bidragit till att förbättra kvaliteten i både offentlig och privat verksamhet. Förutom att likvärdigheten mellan elever försvinner i takt med en växande andel friskolor faller Sverige också som en sten i den internationella rankningen över kvaliteten i skolan. Så här har utvecklingen varit:

* I relativa mått är det numera fler OECD-länder som presterar på en signifikant högre nivå jämfört med Sverige i läsförståelse, matematik och naturvetenskap jämfört med tidigare.

*I PISA 2000, 2003 och 2006 var svenska 15-åringars läsförståelse signifikant högre än OECD-genomsnittet. Nu ligger den på genomsnittsnivå. I PISA 2003 var svenska 15-åringars matematikresultat signifikant över OECDgenomsnittet. Sedan 2006 ligger den i nivå med OECDgenomsnittet. I PISA 2006 presterade svenska 15-åringar på genomsnittlig OECD-nivå i naturvetenskap. Nu är det genomsnittliga resultatet signifikant lägre än i ett genomsnittligt OECD-land.

*Likvärdigheten i det svenska skolsystemet har tidigare varit god i ett internationellt perspektiv. Men under hela 2000-talet har likvärdigheten i det svenska skolsystemet stadigt försämrats utifrån så gott som samtliga indikatorer som redovisas i PISA och Sverige är numera ett mycket genomsnittligt land utifrån ett likvärdighetsperspektiv.

*Skillnaderna mellan skolors resultat har ökat kraftigt, även om de fortfarande är förhållandevis låga i ett internationellt perspektiv. Betydelsen av en elevs socioekonomiska bakgrund har ökat och är numera till och med högre än OECDgenomsnittet. Den totala variationen i elevers resultat har också ökat, det vill säga skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever har tilltagit och är dessutom större än i ett genomsnittligt OECD-land.

*Skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är fortsatt höga och tillhör bland de högsta i OECD.


I rapporten ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?” visar forskningen vidare på att likvärdigheten sänks i skolan i och med att elever oftare delas in i olika grupperingar utifrån behov av särskilt stöd eller kunskapsnivå, vilket leder till alltmer homogena grupper. Denna utveckling, både internt inom skolorna men också externt och mellan skolor (i och med ”valfrihetssystemen”) riskerar att leda till ökade skillnader dels på grund av kamrateffekter (elevernas resultat påverkas av hur eleverna i deras omgivning presterar) dels att lärare tenderar att sänka sina förväntningar på elever i grupper med lågpresterande elever.

I rapporten ”Vad händer med likvärdigheten i svensk skola?” förs vidare fram att decaliseringen och den ökade valfriheten i kombination med ökad boendesegregation lett till ökad segregering och större skillnader i resultat mellan skolor. I annan nyutkommen kvalitetsgranskningsrapport från skolinspektionsmyndigheten bekräftas flera av de förhållanden som lyfts fram ovan vad gäller undervisningens organisation och genomförande.

Slutsatsen är glasklar. Det fria skolvalet har lett till att skolor blivit mer homogena i sin sammansättning, inte bara efter socioekonomiska linjer men också efter elevers prestationer. Detta på så vis att studiemotiverade elever söker sig bort från mindre attraktiva skolor medan de lågpresterande lämnas kvar och vars resultat också sjunker. Att fullständigt bortse från denna viktiga forskning och fortsätta hävda ”valfrihetens” välsignelse är inte bara ett svek mot socialdemokratins strävan efter jämlikhet utan också ett svek mot alla de elever som växer upp i klassamhällets Sverige.

Socialdemokratin och Sveriges unga är värda bättre än så, Damberg.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar