söndag 11 september 2011

Lever vi i en värld av ökande gemensam moral?


På årsdagen av så många olika politiska händelser tänker jag inte hänge mig åt något av dem utan istället diskutera lite mer på djupet i en akademiskfilosofisk tappning kring moralens globalisering, som på sätt och vis binder ihop händelserna. Jag tar avstamp i en global institution, nämligen Förenta Nationernas suveränitetsprincip.

Fundamentet för FNs idag både hyllade och skymfade suveränitetsprincip vilar nämligen på den välkände filosofen Immanuel Kants tankar om moral. Immanuel Kants definition på moral förutsätter att alla individer har lika rättigheter som skyddas under gemensam lag och konstitution. Varje individ har på så vis en rätt att söka tillfredsställelse på ett sätt som ter sig bäst för honom eller henne så länge han eller hon inte kränker en annan människas rättigheter. Denna moral har dock utmanats på olika sätt genom åren (inte minst om man ser till Afghanistan, Irak och Libyen) och är eventuellt på väg att utdateras, hävdar vissa. En av dem är filosofen Peter Singer som argumenterar för att man enligt sin moral är skyldig agera på ett sett som tjänar det som är generellt bäst för alla individer sett ur en global sammanhang. En ansats att titta på huruvida en universell moral är under utveckling, och vilken moral detta i så fall är, kan vara att kika in på den extremt dagsaktuella frågan om humanitära interventioner.

Framväxten av universella författningar och rättsnormer som skedde under 1900-talet hade för avsikt att skydda både universella mänskliga rättigheter samt länders rätt till suveränitet. Skapandet av denna internationella rätt skulle enligt Immanuel Kant, efter en process där världens stater blivit demokratiska republiker, slutligen leda till den eviga freden mellan folk och stater. Singer menar emellertid att detta inte skett och att utvecklingen mot en mer sammanflätad värld har sätter allt större press på suveränitetsprincipen och vidare att detta är en nödvändighet för att bekämpa folkmord och liknande brott som sker inom stater. Ur Kants betraktelsesynpunkt är denna utveckling farlig och omoralisk därför att ett upphävande av suveränitetsprincipen riskerar ett återvändande till internationellt anarkitillstånd, där självintresse bland stater leder till krig och förödelse. 

Kant är på basis av detta emot alla former av interventioner, eftersom han anser att man inte kan offra en individ till förmån för andra. Utifrån Singers perspektiv menar man dock att en humanitär intervention av en federation av stater (FN) för att stoppa folkmord och snarlika illgärningar är en moralisk skyldighet då ett ingripande skulle göra situationen bättre än vad den skulle ha varit om man avstod från det. Som svar på de argument Kant lyfter fram vill man utifrån Singers perspektiv på en stark reglering på rättfärdigandet av interventioner liksom en god beräkning och säkerställande av monetära och militära medel till FN för att kunna skydda så många individers rättigheter.

Att det finns en internationell kommission (International Commission on Intervention and State Sovereignty) som diskuterar ett uppmjukande av suveränitetsprincipen innebär inte per se att vi rör oss mot en universell moral. Vi har under de senaste åren sett hårt kritiserade humanitära interventioner i exempelvis Somalia och Bosnien under FN-flagg, vilket kan ha underminerat tilltron till organisationen. Vidare kan man inte se förbi den Kantianska kopplingen mellan en försvagad suveränitetsprincip och ett anarkitillstånd på den internationella arenan då man ställer det i relation till USA:s intervention i Irak. FN:s kritiserade interventioner i de fallen ovan samt USA:s unilaterala handlande i Irak riskerar att en universell moral besvaras med cynism och sarkasm, samt i värsta fall bidrar till en tillvaro av mer motsättningar och konflikter. Att det finns en bred konsensus bland individer för ett stopp av brott utanför egna statens gränser, och om förhoppningen infrias att världsmakterna förser FN med legitimitet och tillräckliga medel för interventioner, kan i så fall ses som incitament för en ökande universell moral.

Gita Rajan och Shailja Sharma menar i boken New Cosmopolitanism: South Asians in the US att det växer fram en ny universell moral idag då människor i allt större skala rör sig fysiskt, kulturellt och socialt mellan olika länder. Den nya sortens universella moral består enligt Rajan och Sharma av människor som på basis av detta inte definierar sig i termer av tex en nationell- eller klassidentitet, utan som istället anammar moraliska ståndpunkter och värderingar utifrån olika kulturer, samhällen och länder etc. Som resultat av detta menar författarna att nationsgränserna idag blir allt mer porösa då nya band knyts an och då människor, seder och bruk migrerar. Ett exempel på en växande universell moral och rörlighet är enlig antropologerna Dana Iyer och Nick Haslam den förändrade synen på kroppsideal hos sydasiatiska kvinnor. Här menar författarna att västerländska skönhetsnormer kommuniceras mellan en globaliserad västerländsk och sydasiatisk media, vilket resulterar i att de sydasiatiska kvinnorna, hur lite de än assimilerats till den västerländska kulturen i övrigt, påvisar en liknande syn på kroppsideal som man gör i västvärlden, med negativ självkänsla och ätstörningar som följd.

Ett annat exempel på en universell moral i samklang med Rajans och Sharmas definition kan vi finna i boken Shadows of war. Där beskriver antropologen Carolyn Nordstrom hur den globala rörelsen av människor och kapital har fört med sig skuggekonomier där militära medel, smuggelvaror, mat och humanitärt bistånd gemensamt transporteras transnationellt in och ut ur legala och illegala marknader och mellan demokratiska västmakter och krigsdrabbade länder genom bland annat hjälpsändningar finansierade av internationella regeringar och biståndsorganisationer. Dessa transaktioner menar Nordstrom är både fundamentala orsaker till krig samtidigt som de är centrala för människors överlevnad. Hon menar vidare på att västländer är beroende av sådana transaktioner både ekonomiskt och politiskt liksom att sådana aktiviteter är väl integrerade i staters vardagliga institutioners arbete. Denna webb och interaktion av människor inom skuggekonomier; säljare, köpare, förmedlare, menar Nordstrom är en del av den mänskliga vardagen, där nya moraliska band knyts an och av i en globaliserande värld. 

Globaliseringen av människor, kultur och kapital knyter på så vis an människor i komplexa och kontradiktiska sammanhang där en universell moral inte nödvändigtvis behöver vara en god moral.

Peter Singer menar dock att vi kan se en universell etik bortom ens egna kulturella värderingar och att det finns utrymme för objektiva och rationella argument i vilka vi kan kritisera våra egna normer liksom sådana hållna av andra. Men om vi tittar på exemplet hur västerländsk skönhetsideal kommuniceras till sydasiatiska kvinnor genom media kan vi här se att det finns ett maktförhållande mellan normer i kulturer. Makt menar Nordstrom utövas genom formella institutioner, dagliga kommunikationer och ageranden mellan såväl stater, samhällen och individer. Här kontrasteras och sammandrabbar alltså olika intressen där det rationella eller irrationella alltid är subjektivt och alltså relativt. I relation till exempelvis skönhetsidealet som jag skrev om ovan har den västerländska moralen ”vunnit” maktkampen över en tidigare dominerande sydasiatisk.

Om ett ökat mellanstatligt beroende är en produkt av dialektiken mellan en från väst driven teknologisk utveckling och en global kapitalistisk utbredning,  då finns det en stor risk i att vi rör oss mot en universell moral baserad på västerländska normer och värderingar. En sådan utveckling kan ses i exempelvis World Trade Organisation:s tonvikt på västerländsk neoliberal idé om att den fria marknaden ska tillämpas globalt och där ekonomiska intressen går i första rummet liksom att västmakter sätter agendan för organisationens beslut. Men samtidigt kan vi se hur exempelvis den globala uppvärmningen i allt större skala tvingar den industrialiserade världen att se bortom, eller åtminstone justera sin ekonomiska agenda för att skära ned på sina koldioxidutsläpp. Vårt välbefinnande har här alltså blivit beroende av varje enskild människas agerande i världen, där utsläpp och miljöförstörelsers effekter inte har några gränser. Detta tillsammans med media som kablar ut bilder på mänskligt lidande ger oss engagemang för ett ökat deltagande och en gemensam moral gentemot andra. Vi kan också se indicier på hur alternativa moraler globaliseras genom att titta på hur en ökande del av transnationella företag har anammat ’corporate social responsibilites’ vilket innefattar bland annat miljömässig hållbarhet, mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter och rättvisehandel, samt ett ökande aktivt NGOsamhälle och transnationella sociala rörelser, tex World Social Forum, som för fram och driver fram sociala förändringar och värderingar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar