fredag 5 augusti 2011

I ojämlikhetens samhälle vaggas terrorismen


I efterdyningarna till Anders Behring Breiviks politiska terrorhandlingar mot de socialdemokratiska ungdomarna söker nu borgerliga politiker och medier att avpolitisera händelserna. Varken konservativa, Sverigedemokraterna eller Breiviks egna f.d. parti, Fremskrittspartiet, har någon koppling till vad som hänt, argumenterar bland annat borgerliga Barometerns ledarsida (26/7). Jag vill hävda att detta är ett försök att dölja det klassamhälle vilket högerpolitik skapar och som rasistiska partier likt Sverigedemokraterna profiterar på.  

Sedan terrorattackerna i New York 2001 har den politiska diskursen förändrats i Europa. Efter attackerna mot World Trade Center har bilden odlats av Islam och muslimer som fundamentalistiska antidemokrater, väsenskilda från västerländska värderingar i högerns retorik och mediaskildringar. Muslimen är enligt resonemanget lat, kriminell och motvillig att anpassa sig till det västerländska samhället, vilket leder till slutsatsen att människor av allt för olika kulturella ursprung helt enkelt inte kan samexistera. På basis av detta avfärdas tanken om det mångkulturella samhället.

I linje med detta resonemang baserar kulturrasistiska partier, likt Sverigedemokraterna, Dansk Folkeparti, Fremskrittspartiet, Sannfinnländarna, Front National, Lega Nord med flera, sitt politiska engagemang. Och de har vunnit mycket mark. Över hela Europa har kulturrasistiska partier tagit sig in i de nationella parlamenten och i vissa fall även tagit säte i regeringar, bland annat i Italien. Den alltmer dominanta kulturrasistiska förklaringsmodellen har under tiden också vunnit inflytande inom framförallt traditionella borgerliga partier. Politik som genomförts med den kulturrasistiska ideologi som bas har bland annat inneburit hårdbevakade gränser, avstannad flyktingmottagning, hemskickande av asylsökanden, ökad inrikes övervakning, reducerade sociala rättigheter för invandrare samt diskriminering på bo- och arbetsmarknad, förbud mot islamska symboler och kläder liksom ojämlik lönesättning beroende på kulturellt ursprung. I Sverige har bland annat Folkpartiet drivit på förslaget om språktest för invandrare, slöjförbud och att invandrare måste göra en arbetsinsats för att erhålla socialbidrag medan centerpartistiska företrädare har föreslagit lägre löner, sämre anställningstrygghet och kortare föräldraledighet för invandrare.

Genom en sådan politisk utveckling har klassamhället kommit att kläs i en etno-kulturell klädsel. I takt med att högerpolitiker över hela Europa drivit en politik som fått arbetslösheten att skjuta i höjden, samtidigt som man skurit ner och privatiserat stora delar av välfärden (skola, vård och omsorg), har också medborgares friheter alltmer kommit att kringskäras. När medborgarnas friheter inskränks tenderar människor att leta efter förklaringsmodeller till varför så sker. Med den kulturrasistiska förklaringsmodellen som erhållit tolkningsföreträde i samhället, blir det logisk att skylla problem som härstammar från sociala och ekonomiska orättvisor på kulturell identitet.

Högerpolitikens ovilja att tillgodose medborgare med arbeten, trygghet, frihet och möjligheter, samtidigt som vi har en dominant kulturrasistisk samhällsdiskurs, leder således till att arbetare ställs mot arbetare på basis av kulturell identitet istället för att man gemensamt blickar uppåt och ser att det är ojämlikheten och snedfördelningen av resurser i samhället som är ursprunget till problemen. På så vis avpolitiseras klassamhället och solidariteten liksom tanken om alla människors lika värde försätts i sank. Motsättningar och sociala konflikter i samhället frodas, och terrorismen kan stilla vaggas vidare i övertygelsen om att det är det mångkulturella samhället, Islam och muslimerna som är roten till ondskan i världen.

4 kommentarer:

  1. Om man tror på att en sund ide- och civilisationskritik är det som skapar det goda samhället bör man inte försöka att demonisera och kriminalisera alla meningsmotståndare med ogiltiga begrepp som "kulturrasist".

    Ideologier, religioner och kulturer behöver inget särskilt lagskydd i en sekulär demokrati utan endast vissa etniska minoritetsgrupper och enskilda individer.

    Och att kritisera någons kulturella, ideologiska eller religiösa övertygelser är inte rasism utan endast ett uttryck för demokratins grundpelare, yttrandefriheten, som tillser att ideologier,religioner och kulturer tjänar människan och inte tvärtom.

    SvaraRadera
  2. Och vem är du att ogiltigförklara begrepp? Jag anser att min yttrandefrihet och kritik mot kulturrasism är lika mycket värd yttrandefrihets grundpelare som någon annans åsikter.

    Därför blir det mäkta motsägelsefullt att du kritiserar och ger pekpinnar i linjen att man inte borde kritisera (som du omdöpt till demonisera) sverigedemokraterna och kulturrasism för då är man själv odemokratisk.

    Det blir väldigt barnsligt. Försök bemöt med riktiga argument nästa gång.

    SvaraRadera
  3. Den dagen du själv anklagas för att vara en "kulturrasist" när du ifrågasätter vissa förhållanden i den västliga kultursfären förstår du förhoppningsvis hur stigmatiserande och demoniserande det begreppet är.

    Att applicera begreppet rasism på ideologier, religioner eller kulturer, vilket är ett individuellt val och personligt ställningstagande, leder också till att begreppet urvattnas och mister sin ursprungliga betydelse där det egentligen fyller en viktig funktion för att motverka förtryck av människor endast utifrån medfödda egenskaper såsom kön, sexuella preferenser, hudfärg eller etnisk minoritet som de inte själva har valt och följaktligen inte kan ställas till ansvar för.

    SvaraRadera
  4. För det första, vad är den västliga kultursfären? På vilket sätt har väst en enhetlig kultursfär? Som jag ser det finns det otroligt många olika typer av kulturer, subkulturer, politiska idéer och influenser som gör det omöjligt att lirka ut en gemensam västlig kultursfär.

    För det andra anser jag att man föds lika mycket in i ett sociokulturellt sammanhang som man föds in i olika syn på kön, etnicitet och sexuella preferenser. Det är knappast så att en person föds och växer upp utan att bli färgad av sin omgivning.

    Och då bör man också ifrågasätta din åsikt om att man i ett fritt val väljer ideologier, religioner eller kulturer. Lika lite tror jag på det som att människor har ett fritt val av att leva i fattigdom eller inte. Det hela styrs av strukturer i samhället.

    SvaraRadera