onsdag 22 september 2010

Socialdemokratin – sätt rörelsen i rörelse


Krisen för Socialdemokratiska Arbetarepartiet i Sverige är ingen överraskning. Den matchas av liknande kriser för våra systerpartier i Europa. Det kan tyckas svårt att förstå hur fallet kan vara så i en tid då nyliberala partier borde ligga tyst begravna på den partipolitiska kyrkogården efter de serier av ekonomiska, sociala och ekologiska kriser dessa partier banat vägen för. Socialdemokratin borde i dagens läge vara sedd som ett självklart alternativ. Men så är det inte.

De grundläggande förändringarna som tog plats efter Berlinmurens fall, i synnerhet den hyperspeedade globaliseringen, har skapat kraftiga utmaningar för socialdemokratin. Stegringen av transnationella investeringar, finansiella transaktioner, de globala flödena av kapital och den fria rörelsen av gods och tjänster har urholkat de traditionella instrument vi haft för att reglera den nationella ekonomin. Målet med att skapa en balans mellan kapital, arbete och sociala utjämningsprogram har varit medelpunkten i socialdemokratisk politik, men under de senaste 20 åren har vi istället anammat en del av de nyliberala ingredienserna, bland annat avreglering av finansmarknaden, utförsäljningar av statliga företag, privatiseringar och vinstintressen inom sjukvård, omsorg och skola. Socialdemokratin har i allt större skala accepterat marknadsekonomins och den osynliga handens hegemoni över medborgarna. Mer frihandel och mindre statlig inblandning har mer eller mindre blivit en dogma från en strid ström av socialdemokratiska företrädare.

Därför känns Socialdemokratin idag delvis som ett skepp seglande i blindo, utan varken kompass eller teori. Vi byggde upp ett system som vi plötsligt började bidra till att gradvis montera ned. Vi ger oss själva därför ett intryck av att vara ur funktion med en kraftlös apparat, utan ideologi, utan doktrin, utan vägledning och framför allt en avsaknad av en identitet. Vi socialdemokrater företrädde en rörelse som skulle reformera samhället. Idag har vi alltmer avsagt oss den uppgiften. Vi var ett arbetareparti, idag profilerar vi oss alltmer som ett parti för städernas välbärgade medelklass utan att det egentligen finns en efterfrågan för det (läs bland annat ”Socialdemokratin måste genast ha en ny politik” och "Gör en vänstersväng som i Norge"). Detta har lett till en tilltagande brist på förtroende bland väljarkåren och således en stadigt fallande väljarsiffra. Kontentan blir att vi har svårt att driva en trovärdig politik utan att den är ideologiskt förankrad.

Behovet av en socialdemokrati är emellertid större än någonsin. De tilltagande ekonomiska kriserna visar på ett behov av en förstärkt roll för det gemensamma ägandet, för det statliga ingripandet i marknaden och med den – en tillåtelse att utvidga vårt välfärdssystem. Vi socialdemokrater har möjligheten att ta detta initiativ och arbeta tillsammans med våra systerpartier regionalt och globalt för att återigen kunna skildra en berättelse som människor kan tro på – en berättelse av hopp, möjligheter och en framtid av ökad social och ekonomisk trygghet, solidaritet och rättvisa.

Detta betyder dock inte att vi ska vara ett återställarparti. Vi måste istället omskapa det unika uttryck vi historiskt haft med nya progressiva idéer och ett nytt språk för 2000-talet. Vi måste leda vägen in i en samhällelig omdaning grundad på förnybar energi, hållbar social-, ekologisk-, och ekonomisk utveckling. Många av idéerna finns att hämta i den kunskapsbrunn som de globala gräsrotsrörelserna förfogar över. Vi måste lyfta blicken och integrera dem och deras förslag i vår politik. Bara på så vis kan Socialdemokratin återupprätta sin roll som ett folkrörelsens näste, ett parti i rörelse, ett parti med en levande vision. Vi måste med andra ord föra vår identitet framåt och väcka liv i partiets roll som ett forum för vänsterideal där vi fokuserar på vägar i vilket samhälle och ekonomi kan samverka i globaliseringens tidsålder – utan att någonsin ge avkall på principerna om solidaritet, rättvisa och en bättre framtid för alla.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar